Så viktig man gör den.
Om vi vet varför gruppen bildas, vilka vi är som ingår och
att vi har kompetens/resurs för uppgiften, blir gruppen viktig för människorna.
Uppgiften vi löser med hjälp av gruppen är jag/vi-stärkande och vidare organisationsutvecklande.
Har du suttit på ett gruppmöte och frågat dig själv ”varför sitter vi här”?
Kanske ställer jag frågan för att jag faktiska saknar insikter om
min egen betydelse för samarbetet,
eller så tänker du det som nästan alla i rummet också tänker,
för att det faktiskt saknas en tydlig uppgift/syfte.
Grupper som lever under otydliga omständigheter är i bästa fall ifrågasatta
och i sämsta fall producerar avfall som har lång halveringstid
alltså utgör ett arbetsmiljöproblem.
Dom flesta som bildar grupper har verkligen en önskan om att
lösa ett/flera problem. ”Alla måste ingå i en grupp,
vi organiserar oss ju i arbetslag, alla som inte passar in kallar vi
för typ övriga-gruppen eller vad tycker ni?”
Bilda grupper och förvänta utveckling, då kommer resultatet.
En grupp är som molekyler som förväntas reagera kemiskt med varandra
För att bilda en ny större molekyl eller högre ordning.
Eller det magiska i att så ett frö i jord, vattna, öppna fönstret
och låta solljuset strila in, fröet ”vet” mirakulöst hur.
Storhjärnan skapas av olikheter, struktur och kunskap om grupputveckling.
Organisationer som har arbetat medvetet med att skapar en god miljö
för grupper att utvecklas i, kan räkna med goda skördar
och en kravmärkt arbetsmiljö.
Gruppen blir viktig av sin betydelse.